Ledningarna i modellen är kopplingar mellan knutarna. Pumpar, ventiler och värmeväxlare kan kopplas till ledningar. En ledning karakteriseras genom namnet på de anslutande knutarna, längd, innerdiameter, råhet, värmeöverföringskoefficient, individuell förlust, två tryckförluster i båda ändarna samt flödet i ledningen.
Modellen antar att nätet är geometriskt symmetriskt från inlopp till retur. Olika fysiska storheter som diameter, värmeöverföringskoefficient, individuell förlust, längd och råhet kan anges. Pump och ventil kan kopplas antingen till ledningsänden upp- eller nedströms, se fig.
Ledningsmodell definierad med längder och tryck.
En pump kan antingen beskrivas med en tryckstegring, ΔP, eller genom en pumpkarakteristik, där trycket beräknas som en funktion av flödet i ledningen. Pumpens varvtal kan också beräknas, när trycket och flödet beskrivs m.h.a. karakteristikan. Pumpkarakteristikan anges med upp till 12 punkter som beskrivs med tryck, flöde och effektförbrukning vid ett specifikt varvtal för pumpen. Beräkning av ΔP interpoleras ur karakteristikan.
Angivande av pumpkarakteristika
En ventil anges antingen genom en anbringad tryckförlust eller genom ventilkarakteristik där tryckförlusten beräknas som funktion av flödet i ledningen vid en given ventilinställning. Karakteristikan måste anges som en uppsättning av driftpunkter som bestäms av värden på ventilinställning och ventilkoefficient. Upp till 10 punkter kan anges för bestämning av karakteristikan.
Angivande av ventilkarakteristika
En värmeväxlare kan kopplas till en ledningsände. Värmeväxlaren beskriver helt enkelt en ökad eller minskad temperatur för vattnet i ledningen. Effekten som levereras eller tas ut genom värmeväxlaren är en linjär funktion av temperaturen uppströms i ledningen.